tisdag 30 september 2014

Bryngandagen i bilder

Vilken underbar Bryngandag vi fick!

Stort tack till idrottslärare Annelie som planerat upp dagen så förträffligt bra!

Annelie hälsar att utan alla fantastiska elever och personal vore dagen inte genomförbar. En dag som ger otroligt mycket tillbaka till skolan. En känsla av gemenskap som vi kommer att leva på länge!

Solen visade sin finaste sida också. :)

Annelie

En promenadrunda via Labro ängar med stationer längs vägen.

Åldersblandade grupper övade på samarbete och kluringar.






Samling efteråt med prisutdelning vid skolan.

Finväder!



måndag 29 september 2014

Cykellysen

Tyvärr så har det vid flera tillfällen försvunnit cykellysen från cyklar parkerade på skolan. Vi vill vänlig be er att hemma prata om vikten av att ha ett cykellyse.
// rektor Anna


Naturskolan i torsdags


fredag 26 september 2014

Matematik, Engelska och No

Matematik
Till i måndags hade eleverna läxa, att repetera 4:ans multiplikationstabell. De flesta kunde den bra, några räknar fortfarande på fingrarna. Vi övar vidare under några veckor på att kunna de multiplikationstabeller som vi hittills arbetat med. Öva gärna hemma också. Eleverna berättade för varandra hur de hade övat på tabellerna hemma, nu har de många bra tips med sig till er. De fick ingen ny ma-läxa den här veckan, den får de på måndag 29/9.
Vi har också arbetat en hel del med att lösa textuppgifter och att då göra det genom att rita och lösa uppgiften på olika sätt. Vi övar också på att visa med symboler och siffror hur de har tänkt.

Engelska
Alla ska få prata så mycket som möjligt på engelskan. Den här veckan har vi läst högt, alla på en gång och så gick jag runt och lyssnade på en i taget, medan alla andra fortsatte att läsa texten om och om igen. Vi fortsätter att repetera mycket av det som vi övade på i år 2. När nya ord dyker upp så skriver vi dem i läx-boken. Kanske blir det läxa nästa gång. Ingen läxa i engelska till nästa vecka.

No
Vi har fokuserat en del på höstdagjämningen och arbetat lite med hösten. Vi arbetade vidare med djur. Extra fokus, förutom på det djur som de själva valt att lära sig mer om, var det denna vecka på nyckelpigan. För många var det en besvikelse när de fick reda på att antal prickar inte alls har något med nyckelpigans ålder att göra...
Vi har också påbörjat vårt arbete med NTA-lådan Förändringar . Vi började att diskutera vad som menas med ordet förändring. Vi lyfte också många exempel på förändringar. Nästa vecka börjar vi med uppdragen.

tisdag 23 september 2014

Dags att luskamma

Alla kan drabbas av huvudlöss. Vanligast sker snabb löss-spridning vid höstterminsstarten. För att så få som möjligt ska drabbas så uppmanar vi alla föräldrar att kontrollera sina barns hår, även om inte ditt barn drabbats. Man kan ha löss utan att det kliar. Ju fler vi är som kammar desto större chans att vi slipper problem med löss under detta läsår.

Huvudlöss är små, 2-3 mm långa och är grågula till färgen. De lever enbart på huvudhåret och i hårbotten, även i rent hår. De håller sig fast i hårstråna med gripklor. De gulvita äggen, gnetterna, är 1 mm långa och sitter fastklibbade vid hårstråna nära hårbotten. De kläckta äggen, som sitter längre ut på hårstrået, är lättare att se. Förekommer vanligast hos barn. De sprids genom ”huvud till huvud”- kontakt, kan inte flyga eller hoppa. Symtom är klåda (dock inte alltid), infektion i rivsår eller att det syns lusavföring på kudden eller på kragen (ser ut som svart pulver).

Hur ser jag om mitt barn har fått löss?
  • Köp en luskam på apoteket (bifogas ibland med produkt, se nedan)
  • Blöt håret, ta i balsam (fuktigt – inte vått! - hår gör att eventuella löss lättare fastnar på kammen). Red ut håret först med vanlig kam.
  • Kamma nu det fuktiga håret NOGA med luskammen, från hårbotten ut mot hårtopparna. Luta huvudet över ett vitt papper eller en spegel. Med hjälp av ett förstoringsglas ser du om det finns löss. 
·   Hittar du löss, behandla med medicinsk-teknisk produkt i första hand. Dessa är silikon-eller växtoljebaserade produkter. Finns att köpa receptfritt på apoteket eller hälsokostaffärer, ex Hedrin, Linicin, NYDA, Paranix m fl. Följ noga anvisningarna i förpackningen! 
·   Hittar du INTE löss, och det förekommer i skolan: kamma igenom håret enligt beskrivningen ovan, helst varje dag, i 14 dagar.
Om ditt barn har löss, är det viktigt att HELA familjen kontrolleras med
 ”kamningstekniken” ovan.
·  Om korrekt behandling skett och lössen kommer tillbaka, kontakta skolsköterskan för vidare behandling.
·  Informera ALLTID ditt barns lärare/fritids när du upptäcker löss.

Barnen bör vara hemma från skolan så länge det finns levande löss, när kamningen är negativ kan de gå till skolan.

BEHANDLA ENDAST OM DET FINNS LÖSS!!! Att behandla för säkerhets skull hjälper inte och ökar risken för resistenta stammar.

Hälsningar

Skolsköterska Helene Regner Alberg helene.regner.alberg@nykoping.se

Tel: 0734331148


Så här luskammar du


Ta en vanlig kam eller borste för att få bort alla tovor ur håret. Fukta sen håret lätt och börja kamma med luskammen. Eventuellt kan du ha i lite spraybalsam för att luskammen ska glida lättare genom håret. För att se de löss och ägg som faller ner bättre, kan du kamma över ett vitt papper eller en spegel. Du kan också använda ett förstoringsglas.
1.
Börja med att kamma håret på hjässan. Gör en lodrät bena och dela in håret i sektioner.
 
2.
Kamma igenom sektionerna en efter en och kontrollera vad kammen för med sig. Du kan "knacka" av löss och ägg mot en spegel eller skölja av kammen under rinnande vatten för att få bort lössen innan du fortsätter med nästa sektion. Håll de renkammade sektionerna åtskilda från sektioner som inte blivit kammade ännu.
 


3. Var extra uppmärksam när du kammar vid hårfästet eller i nacken eftersom lössen trivs särskilt bra där det är extra varmt och fuktigt och gärna lägger sina ägg där.

 

måndag 22 september 2014

Bryngandagen 30 september 2014

·       Dagen börjar kl. 8.10 för alla. Då samlas du i din Bryngangrupp direkt på morgonen. Den gruppen håller ni ihop med hela dagen. Första grupp går iväg 8.15 och sista 9.12. Paus för alla grupper kl. 9.45 – 10.10.           

Du äter från din egen lilla matsäck.Tänk på våra allergiker!
Ta inte med NÅGOT med nötter i och ägg i ren form!
            
·       Skollunch serveras: Du äter lunch med din grupp.
Gruppen får matkupong av Annelie när ni kommer tillbaka till skolan.

·       Prisutdelningen sker omkring kl. 12.45.

·      Dagen är slut efter prisutdelningen ca. kl. 13.00.

Tag väl hand om varandra!

Kläder efter väder!
      
  Extra dryck är viktigt om det blir varmt och soligt.


 Med vänlig hälsning

personalen på Bryngelstorpskolan




fredag 19 september 2014

Tema: Valet

I vår klass 3 har vi fått delta i både skolvalet ordnat av sexorna och dessutom i det egna valet i gruppen. Många har berättat att de fick följa med sina föräldrar när de röstade. 


Vi inledde temat med att göra VÖL-schema (vet, önskar veta, lärt oss) om valet. Läsfixarna var med och hjälpte oss som vanligt! Spågumman kom in och förutspådde under rubriken "vet" och Frågeapan ställde frågor under rubriken "önskar veta". Vi läste om våra egna trivselregler och hur eleverna kan vara med och påverka genom klassråd och elevråd. Vi jämförde med Sveriges styre och varför vi har lagar. Många nya ord och begrepp (demokrati, diktatur, politik, partier, riksdag, regering m.m) har dykt upp på vägen och de orden har hamnat på vår Detektivtavla vartefter vi har diskuterat och förklarat ordens innebörd och betydelse. I den tredje kolumnen "lärt oss" är det Cowboyen som hjälper oss att sammanfatta.

Det finns många bra barnprogram (sli.se) som berör ämnet: Valrörelse, politik och styre och Evas superkoll om Demokrati är några av de filmer vi tittat på.


I samband med filmerna pratade vi om våra riksdagspartier, partiledare och deras partisymboler. Passade bra att sexorna precis hade varit och hälsat på hos oss, hållit föredrag och visat bildspel om partierna. Våra elever blev jättesugna på att göra egna presentationer. 


Vårt grupparbete gick till så här: Eleverna delades in i grupper och fick välja ett partinamn, en symbol och en eller flera åsikter till sitt parti. Det var en lätt match för våra påhittiga och beslutsamma treor. Därefter fick de göra fina valaffischer och öva in en presentation tillsammans. Samarbetet var på topp!



Klassens partier och valaffischer





  • Vattenpartiet: Godare skolmat och bättre sjukvård. Symbol: Vattendroppe.
  • Friendspartiet: Bättre naturreservat, mer lässtunder och mindre mobbning. Symbol: Kristall.
  • Skolpartiet (SP): Elever ska få tugga tuggummi på rasterna, bättre skolmat och mindre klasser. Symbol: Bok.
  • Hej-partiet: Bättre utbildning i skolan och barn ska få leka mer. Symbol: Hand.
  • Kompispartiet: Alla ska få vara med. Symbol: Hjärta.
  • Djurpartiet: Ta hand om djuren! Symbol: Tass.
  • Barnpartiet: Barnen ska få bestämma två dagar i veckan. Se på film och äta godsaker. Mer kompismassage! Symbol: Popcorn.
  • Pengapartiet: Mer pengar till föräldrarna så barnen kan få mer kläder och mat. Symbol: Tusenlapp.
  • Husdjurspartiet: Små djur ska få följa med till skolan. Symbol: Golden Retriever.
  • Socialsporten: Mer idrott i skolan! Olika idrottsplatser och lekar varje gång. Symbol: Basketboll.

Partierna fick presentera sig för varandra. Det blev förstås en jättebra träning i att våga stå inför klassen och prata. Sedan hade vi en demokratisk omröstning där var och en fick rösta anonymt och stoppa ner en valsedel i en valurna. Vi hade en spännande valvaka i 15 minuter under tiden rösterna räknades. 

Resultatet var kanske det mest ovidkommande i sammanhanget, men i ett stapeldiagram kunde eleverna se hur rösterna fördelats. Vi poängterade noga att detta var en lek för att man ska förstå hur ett val går till. 

I nästa vecka kommer vi att sammanfatta och utvärdera vad vi tycker att vi har lärt oss, samla nyckelord i en tankekarta, popplet, tillsammans. Sedan kommer alla att få skapa en egen text utifrån tankekartan. Vi utgår ifrån den pedagogiska planeringen (se nedan).

Lpp: Valet

Tidsperiod: september 2014 i åk 3

Mål
Förstå vad som menas med demokrati.
Veta i stora drag hur valet i Sverige går till.
Delta aktivt i grupparbete och diskussioner.
Koppla det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.

Under lektionerna kommer vi att arbeta med:
Läsning och diskussion kring hur skolan ser ut i Sverige.
Trivselregler, klassråd och elevråd.
VÖL-modell (vet, önskar veta, lärt oss) om valet.
Filmer om demokrati, val och Sveriges styre.
Sveriges partier, partiledare och symboler.
Grupparbete:
- Partinamn, åsikt och partisymbol.
 Valaffisch
Presentation av partierna
- Val
-   Samtal kring nya ord och begrepp, som vi skriver in på klassens
    detektivtavla.
Delta i skolans val som åk 6 ordnar.
Skriva en sammanfattning av det vi lärt oss.

Läraren kommer att bedöma:
Att du visar att du förstår vad demokrati innebär.
Att du visar att du i stora drag vet hur ett val går till.
Att du är med och diskuterar i klassen och i grupper.
Att du kopplar det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.

torsdag 18 september 2014

Självporträtt del 1

Första bilduppgiften, som inledde höstterminen, var att göra självporträtt.

Vårt mål med uppgiften var att lära oss att använda några olika tekniker, verktyg och material för att skapa olika uttryck. Vi har tränat på att skissa med blyerts och pratat om ett ansiktes proportioner. Eleverna var mycket intresserade av att ta del av tipsen.

Efter skissandet med blyerts skulle oljekritor användas till själva porträttet och vattenfärg som bakgrundsfärg. Det blev en skön och lugn stämning av att sitta och skapa i klassrummet. Spännande också med ett nytt ämne.

Ni får ta del av de självporträtt som är klara. Kanske ni känner igen några. Visst blev de fina? Jag är förstås partisk, men finast i världen är de nog allt..., tycker jag i alla fall. :)




Träff med fadderbarnen

I tisdags var det äntligen dags att få träffa våra fadderbarn i förskoleklassen. Åh, vad alla längtat!

Det var en spänd förväntan när uppropet hölls i Bullerbyn och när de sedan parvis gick iväg och tog sig för att läsa, leka eller spela något spel tillsammans.

På rasten fortsatte de flesta leka också. Vad stora våra treor blivit. Jättefina faddrar!











fredag 12 september 2014

Svenska tankar för åk 3

Tredje veckan för terminen är till ända och vi börjar hitta in i rutinerna så sakteliga. Det har varit ett lite extra pusslande med schemat i år, men nu tror vi det börjar lösa sig. Mycket härlig klass med treor vi har, som är sugna på att läsa och lära sig nya saker.

På måndagar har sörgruppen en halvklasslektion i svenska och motsvarande lektion finns för norrgruppen på tisdagseftermiddagar. Tiden är till för läsning i egen bok eller gruppläsning och stavningsträning i den gula Veckans Ord-boken. Här finns möjlighet att träna extra läsning tillsammans med mig och min förhoppning är att jag under den här stunden kommer att få en bra tid att ge återkoppling på elevernas lärande. Eleverna har fått en liten skrivbok där de dokumenterar en del av sitt arbete med hjälp av läsfixarna.



Under måndagen har vi också arbete i Nyckeln till skatten-böckerna. Vi läser igenom och repeterar kapitlet vi har i läxa genom parläsning eller gruppläsning. Sedan fortsätter vi med läsförståelseuppgifterna i arbetsboken. Det finns frågor på ytan (där svaret hittas i texten) men även under ytan-frågor (där barnen ska tänka ut svaret själva). I svaren tränar vi på att skriva med hel mening, stor bokstav och punkt/frågetecken/utropstecken. Vill poängtera att samarbete uppmuntras. Eleverna får gärna prata med varandra i låg samtalston och diskutera hur de ska svara på frågorna.

Tisdagar är det tid för arbete med våra språknycklar, t.ex. genreskrivande (fakta/berättande/instruerande texter), språklära och läsförståelse. I tisdags tränade vi både att skriva faktatexter om djur och textkopplingar.



I svenska har eleverna som mål att de ska kunna läsa, förstå, bearbeta och skriva enkla faktatexter. Vi har fått till det så bra med vår Elevens val-tid i år och har hjälp av flera resurser från fritids (Eva, Peter, Elisabeth) under en lektion. Då kan vi peppa barnen lite extra och vara till hjälp för deras IUP-arbete samtidigt. Många elever har nämligen som IUP-mål att söka fakta i olika källor. I No har eleverna som mål att känna till fakta om svenska djur och växter. Vi har lyckats baka ihop alla fyra delar i vårt tema om svenska djur och alla elever får välja vilket djur de vill skriva om. Vi använder oss av en strukturerat arbetssätt där vi modellar väldigt tydligt för eleverna hur de ska göra innan de arbetar på egen hand. Vi började med arbetssättet kring djur redan under förra läsåret och skillnaden nu är att eleverna har flera källor att söka i, t.ex. på internet via svenska-djur.se och faktaböcker. Under det här lektionspasset är det tänkt att vi ska få in datorerna mer i undervisningen.

Precis som när vi får bilder i huvudet när vi läser, kan en berättelse få oss att tänka på olika saker. Då gör vi textkopplingar. En "expertläsare" är textrörlig, dvs. rör sig både bakåt och framåt i texten, och gör kopplingar till sig själv, till andra texter och till vad som sker i världen. Innan eleverna själva fick pröva att göra textkopplingar läste jag ett textutdrag högt för barnen ur Gunilla Bergströms bok Tjuven. En gammal bok, som verkligen fångade barnen. Den handlar om en tjej som snattar. Många av er kanske känner igen boken från när ni var små. Vi hade sådan tur att en förälder + elev engagerade sig och tipsade om boken till oss.


Text-till-själv-koppling: "Det här stycket fick mig att tänka på när jag..."
Text-till-text: "Den här texten påminner mig om en annan bok som också handlar om..."
Text-till-världen-koppling: "Den här texten får mig att fundera på hur det var att leva förr i tiden..., hur det skulle vara att bli av med en sak..., orättvisor..., belöningar..., polisarbete...."

Som ni säkert förstår kunde eleverna göra många textkopplingar, speciellt Text-till-själv-kopplingar. Barnen har så lätt för att hitta skatten inom sig själva, de vill berätta om saker de varit med om och hur de känt i olika situationer. Det tycker jag är fantastiskt! Inget är rätt eller fel, allas tankar är personliga och beror på vad vi upplevt och varit med om tidigare.

Onsdagen är läsläxdagen. En grupp med elever har matematik med Annette medan övriga är på slöjd. Under tiden tar jag ut några barn i taget från mattegruppen. Eleverna får läsa delar av läxan de tränat på och vi går också igenom en ny läxa, som de får hem samma dag. Även här plockar vi in någon eller några av läsfixarna som t.ex. förutspår, ställer frågor och sammanfattar texten.

Torsdagsmorgnarna startar vi lugnt med tystläsning. Jag tränar extra läsning med en del och kollar av hur de ligger till i sin läsutveckling. 

Varannan torsdag har vi en lektion då vi jobbar extra mycket med stavning. Eleverna har redan fått hem den första läxan med 10 st ord. Denna gången handlar det om ng-ljudet. Vi arbetar grundligt med orden i skolan både kring betydelsen och hur de stavas. Med hänsyn till våra elever med svenska som andra språk försöker jag fixa bilder till orden, som blir en extra förklaring och ett kom-ihåg. När eleverna tränat hemma en vecka har vi ett litet förhör i skolan. 

På vår detektivtavla samlar vi ord vi arbetat extra mycket med under veckan.

Fredagar har jag tid för skolutveckling, men tillsammans med Annette och fritidspersonal arbetar eleverna med att sammanfatta veckan som varit och planera nästa. De elever som åker till badhuset kommer inte hinna göra så mycket av sammanfattningen, men det vi hoppas är att planeringen hinns med. Skoldagboken är viktig i år. Vi tränar på att eleverna ska börja ta mer eget ansvar. Till en början behöver de hjälp av er hemma med att komma ihåg att ta med Skoldagboken. Har de glömt får de skriva på ett papper och sedan föra över till Skoldagboken hemma (ett extra krångel som vi helst vill slippa).

En läsande klass-materialet, som vi använde oss av under förra läsåret kommer in även i år. Som ni märker använder vi oss av lässtrategierna och läsfixarna i många moment av undervisningen, men det är ändå spännande att få inspiration från En läsande klass. Härifrån plockar vi spännande tips på böcker, som vi läser inledande kapitel ur. Oftast blir eleverna jättesugna på att låna böckerna vi läser högt ur. Den bok vi läst nu är Den magiska kappan av Katarina Genar.

Den magiska kappan

Det här var en liten sammanfattning med några exempel på hur jag kommer lägga upp undervisningen i svenska under läsåret. Inget är förstås hugget i sten. Som lärare får man hela tiden anpassa, pussla och ändra i schemat för att det ska fungera, men det är skönt med grundstommen, så man vet att man får med det mesta av det man vill och dit vi strävar, kunskapskraven i årskurs tre:

Eleven kan 
- läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier
- kommentera och återge innehållet och visa läsförståelse
- föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap och relatera till egna erfarenheter
- skriva enkla texter med läslig handstil och på dator
- använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava vanligt förekommande ord
- skriva berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning
- söka information ur någon anvisad källa och återge texten i en enkel form av faktatext
  innehållande ämnesspecifika ord och begrepp
- kombinera sina texter med bilder och förtydliga sina budskap
- ge enkla omdömen om sina egna och andras texter 
   samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter
- samtala om elevnära frågor genom att ställa frågor, kommentera och framföra egna åsikter
- berätta om vardagliga händelser så att innehållet tydligt framgår
- ge och ta enkla muntliga instruktioner

Källa: Lgr11

Det här är som sagt en grundtanke hur jag vill lägga upp undervisningen med mina 47 st treor. Behövs struktur för att få ihop det. Vill tillägga att jag strävar efter att eleverna i år ska bli mer självständiga i lässtrategiarbetet, att de ska arbeta i mindre grupper och lära sig formulera egna frågor och att VÅGA uttrycka sig. Under förra året gjorde vi det mesta tillsammans. 

Nu ska vi inte glömma att det språkutvecklande arbetet och svenskämnet kommer in i alla ämnen. Så även i So:n och bilden, som jag också ansvarar för. Återkommer mer om det!

Trevlig helg!




En annorlunda fredag

Engelska och skolval
Under morgonen var det vår tur att delta i skolvalet. Det betydde att en del av engelskalektionen gick åt till att rösta. Det var inte helt lätt att komma ihåg det som 6:orna hade berättat om partierna i tisdags. Som tur var hade 6:orna satt upp alla sina valaffischer så att man kunde läsa på dem medan man stod i kö för att få rösta. En i taget gick sedan in bakom en skärm för att lägga sin valsedel i ett kuvert och bli avprickad på klasslistan. Spännande och lärorikt!
Vi hann också följa upp läxan och de flesta kunde alla glosor i läxan, de är jätteduktiga! De har ingen läxa i engelska till nästa fredag.

Badet
Så blev det då äntligen dags att åka till badhuset för Västgruppen. De hade höga förväntningar innan och blev nog därför lite besvikna på detta första tillfälle. Åsa, som simläraren heter, ville kolla av alla elevers simkunnighet. En och en fick de visa upp sin simkunnighet, både  bröst- och ryggsim. Medan detta pågick, i den djupa bassängen, genomförde övriga en hinderbana i den grunda bassängen. De var besvikna över att de inte fick hoppa från hopptorn etc. De flesta förstod dock när Åsa förklarade varför hon måste kolla av deras kunskaper i simning och vattenvana först. Till nästa badtillfälle kommer de att bli indelade i tre olika grupper och där få öva på just det som de behöver öva mer på. Då kommer det nog att hinnas med en stund med fri lek också...
Efter första badtillfället vet vi att det inte alltid kommer att vara samma simlärare då de som arbetar som simlärare har rullande schema under fredagar, då vi badar. Vi vet dock att det är Åsa som vi kommer att möta även nästa vecka.
De som vill kan ta med ett hänglås, vi har möjlighet att använda de skåp som finns.
Flytande tvål finns som man kan använda, vill du tvätta håret tar du med schampo och balsam själv.
Det blev en ändring till när det gäller badet. Peter kommer att åka med istället för Eva. På så sätt har vi en vuxen inne hos killarna också i omklädnings- och duschrum.

Information angående bygget på Bryngelstorpskolan

Nu är bygget på skolgården i full gång och flera entreprenörer med personal är på plats. Det har tyvärr skett en hel del skadegörelse på by...