fredag 16 januari 2015

Den begreppsliga förmågan i svenska och so

Härligt att vara igång igen! Det märks att barnen är utvilade, pigga och alerta efter jullovet och laddade för att insupa ny kunskap.

I veckan har vi haft som mål att öva på den begreppsliga förmågan i olika ämnen. I vår läroplan, Lgr11, står det om olika förmågor som eleven ska ges möjlighet att utveckla. Vi lärare ska fokusera mera på förmågorna när vi gör våra bedömningar.

Begreppslig förmåga handlar om att förstå innebörden av begrepp och ord och att använda begreppen och orden i olika eller nya sammanhang.

Bild hämtad från Ullis skolsida

Eleverna tycker att den begreppsliga förmågan påminner mycket om vår läsfixare detektiven. Alltid när vi läser läsläxan i smågrupper skriver en elev i varje grupp upp svåra ord på en mini-whiteboard. Efter läsningen reder eleverna ut ordens betydelse utifrån detektivens lilla kom-ihåg-tavla:

I veckans läxa i Nyckeln till skattens kapitel 15 dök bl.a. orden måfå, snöpligt, olösligt, vallar och kamouflera upp. Många gånger dyker samma ord upp flera veckor i rad och det är väl så det är. Eleverna uttrycker att de har vetat betydelsen, men glömt och behöver påminnas för att lära sig. När sedan ordet dyker upp i nya situationer blir förståelsen större.

I berättelseskrivandet har vi gått vidare till berättelsekartor. Vi gick först tillsammans igenom begreppen karaktärer, miljö, problem och lösning som oftast finns med i berättelser och testade att reda ut vår berättelse Haren och sköldpaddan ännu en gång.



HC Andersens Prinsessan på ärten är en tydlig saga, som jag visade bilder till samtidigt som jag läste. Fastän det är en bekant saga för många hade alla elever fullt fokus på händelseförloppet för att sedan i grupper kunna resonera sig fram till hur berättelsekartan kring sagan skulle bli.




Vi fortsatte nästa lektion med att träna på personbeskrivningar. Ett inspirerande exempel i vår Nyckeln till skatten-arbetsbok med en tankekarta om Pippi Långstrump där hennes utseende, egenskaper och annat speciellt skulle beskrivas var det rätt så enkelt för eleverna att arbeta på egen hand och hitta på nyckelord till sin egen valda sagofigur. När tankekartan var fylld med nyckelord skrevs det beskrivande texter om sagofigurerna för brinnkära livet (finlandssvenskt uttryck). Det var enkelt att skriva när planeringen, tankekartan, fanns som mall.


Min tanke är att får barnen tydliga exempel och stödstrukturer för sitt skrivande har de också väldigt lätt att ta nästa steg i sin utveckling. Eller som Pippi skulle ha sagt: "Det har jag aldrig provat, så det klarar jag helt säkert!"



I No:n har Annette repeterat livets utveckling med klassen och sedan har jag fortsatt i So:n med att prata om dinosaurier. Ett ämne som de flesta tycker är väldigt spännande! Innan vi såg film och läste text om dinosaurier gjorde vi ett VÖL-schema (vet, önskar veta, lärt oss) eftersom det alltid är intressant att få en inblick i vad eleverna redan kan och vilka frågor de har. I slutet fyllde vi i vad de lärt sig. Här är exempel från båda grupperna:




Glädjeskutt fick jag göra när vi samtalade om vad vi lärt oss och en elev säger, att dinosaurierna kanske kunde kamouflera sig genom att ha samma färg som växterna om de var växtätare till exempel. Det roliga var att vi uppmärksammat ordet kamouflera i vår läsläxa och eleven använde ordet i en ny situation. Den begreppsliga förmågan finns i mycket av det vi redan gör i klass tre. Det gäller bara att få syn på den!

Eleverna har fått önska en dinosaurie att arbeta med och börjat läsa, skriva faktatext utifrån nyckelord och rita bild till. Vi kommer att fortsätta med det arbetet i nästa vecka och samla alla arbeten vi gör i en Forntidsbok, som eleverna själva håller på att skapa.

Det kommer bli en spännande vårtermin där vi kommer uppmärksamma flera förmågor under arbetets gång. 

Trevlig helg!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar