Matematik

Att lista ut vilket tal någon annan tänker på genom att ställa frågor som kan besvaras med ett ja eller nej och samtidigt få fram så mycket information som möjligt har vi bl.a. ägnat oss åt under början av veckan. De som har tänkt på ett tal har fått vara agenter och de övriga som ställt frågor har varit detektiver. Det var lika populärt att vara agenter som att få vara detektiver och förhoppningsvis då vara den/de som kom fram till vilket tal som det tänktes på. De samarbetade i par. Så småningom kom de underfund med vilka frågor som var smarta att ställa, och hur viktigt de var att lyssna på andras frågor så att man inte ställde samma fråga igen.
Prova gärna hemma, eleverna kan förklara hur man gör.

Vi har också arbetat vidare med de fyra räknesätten. Nu har fokus varit på att räkna med 10-tal. Många föredrar att tänka i tior och således ser de svaret i kronor även om det inte efterfrågas i uppgiften.
Ma-läxan som är tills på måndag är att öva vidare på det vi har arbetat med i skolan. Vi har övat mycket på att räkna subtraktion med hjälp av olika strategier. Vi har gått igenom och också diskuterat när det är bra att använda en viss strategi och när en annan kanske passar bättre. Det blir spännande diskussioner och vi har ofta flera olika differenser till svar som vi tittar på tillsammans.
Just vid sådana uppgifter där tiotal och ental inte räcker till för att kunna räkna talsorterna för sig går åsikterna isär huruvida en viss strategi är bättre än en annan. Vi har övat på strategin att ta bort lika vid skillnad  för att få tiotal och ental att räcka till. T.ex. 600-179=___ om man då minskar båda termerna med 1 så får man istället 599-178=___, då kan eleverna kan räkna talsorterna för sig och de räcker till: 500-100, 90-70, 9-8.
De som ville fick ta med sig en lapp hem där de olika strategierna finns med som exempel. De flesta trodde att det skulle gå bra utan lappen, men jag har lappar kvar om någon ångrar sig.
Lite klungar har vi också hunnit med.

Studiedag 23 april

Torsdagen den 23 april är skolan stängd för studiedag. Fritids är öppet som vanligt.

Luskamningshelg 31 jan - 1 feb

Alla kan drabbas av huvudlöss. Vanligast sker snabb löss-spridning vid höstterminsstarten. För att så få som möjligt ska drabbas så uppmanar vi alla föräldrar att kontrollera sina barns hår, även om inte ditt barn drabbats. Man kan ha löss utan att det kliar. Ju fler vi är som kammar desto större chans att vi slipper problem med löss under detta läsår.

Huvudlöss är små, 2-3 mm långa och är grågula till färgen. De lever enbart på huvudhåret och i hårbotten, även i rent hår. De håller sig fast i hårstråna med gripklor. De gulvita äggen, gnetterna, är 1 mm långa och sitter fastklibbade vid hårstråna nära hårbotten. De kläckta äggen, som sitter längre ut på hårstrået, är lättare att se. Förekommer vanligast hos barn. De sprids genom ”huvud till huvud”- kontakt, kan inte flyga eller hoppa. Symtom är klåda (dock inte alltid), infektion i rivsår eller att det syns lusavföring på kudden eller på kragen (ser ut som svart pulver).

Hur ser jag om mitt barn har fått löss?

• Köp en luskam på apoteket (bifogas ibland med produkt, se nedan)
• Blöt håret, ta i balsam (fuktigt – inte vått! - hår gör att eventuella löss lättare fastnar på kammen). Red ut håret först med vanlig kam.
• Kamma nu det fuktiga håret NOGA med luskammen, från hårbotten ut mot hårtopparna. Luta huvudet över ett vitt papper eller en spegel. Med hjälp av ett förstoringsglas ser du om det finns löss. 

·   Hittar du löss, behandla med medicinsk-teknisk produkt i första hand. Dessa är silikon-eller växtoljebaserade produkter. Finns att köpa receptfritt på apoteket eller hälsokostaffärer, ex Hedrin, Linicin, NYDA, Paranix m fl. Följ noga anvisningarna i förpackningen! 

·   Hittar du INTE löss, och det förekommer i skolan: kamma igenom håret enligt beskrivningen ovan, helst varje dag, i 14 dagar.

Om ditt barn har löss, är det viktigt att HELA familjen kontrolleras med

 ”kamningstekniken” ovan.

·  Om korrekt behandling skett och lössen kommer tillbaka, kontakta skolsköterskan för vidare behandling.

·  Informera ALLTID ditt barns lärare/fritids när du upptäcker löss.

Barnen bör vara hemma från skolan så länge det finns levande löss, när kamningen är negativ kan de gå till skolan.

BEHANDLA ENDAST OM DET FINNS LÖSS!!! Att behandla för säkerhets skull hjälper inte och ökar risken för resistenta stammar.

Hälsningar

Skolsköterska Helene Regner Alberg helene.regner.alberg@nykoping.se

Tel: 0155 45 79 43 eller 073 412 15 67

Så här luskammar du

Ta en vanlig kam eller borste för att få bort alla tovor ur håret. Fukta sen håret lätt och börja kamma med luskammen. Eventuellt kan du ha i lite spraybalsam för att luskammen ska glida lättare genom håret. För att se de löss och ägg som faller ner bättre, kan du kamma över ett vitt papper eller en spegel. Du kan också använda ett förstoringsglas.

1. Börja med att kamma håret på hjässan. Gör en lodrät bena och dela in håret i sektioner.
2. Kamma igenom sektionerna en efter en och kontrollera vad kammen för med sig. Du kan "knacka" av löss och ägg mot en spegel eller skölja av kammen under rinnande vatten för att få bort lössen innan du fortsätter med nästa sektion. Håll de renkammade sektionerna åtskilda från sektioner som inte blivit kammade ännu.

3. Var extra uppmärksam när du kammar vid hårfästet eller i nacken eftersom lössen trivs särskilt bra där det är extra varmt och fuktigt och gärna lägger sina ägg där. http://www.lusfri.nu/kamning-viktigast

Textkopplingar

I veckan som gått har vi tränat på att göra textkopplingar i både svenska och so. Precis som när vi får inre bilder i huvudet när vi läser, kan en berättelse få oss att tänka på olika saker.

Enklast är att göra Text-till-själv-kopplingar, när den egna bakgrundskunskapen aktiveras och texten får läsaren att tänka på sig själv och sina egna upplevelser. Text-till-text-kopplingar handlar om när vi tänker på likheter och skillnader från någon annan text vi läst eller hört. Text-till-världen-kopplingar är när vi kopplar till något liknande som sker runt omkring oss i verkliga livet eller till världen utanför.

Efter genomgång av ny läsläxa i Nyckeln till skatten (kapitel 16) fick eleverna träna på att göra textkopplingar i sina läsgrupper. De fick till att börja med skriva ner sina egna tankar i sitt lässtrategihäfte. När alla fått en egen skrivstund för eftertanke fick de berätta för sina kamrater i läsgruppen vad de skrivit. Många tänkte på när de själva någon gång blivit inlåsta på toaletten, när de spelat hög musik, sett polisbilar med blåljus och sirener eller till och med själva fått prata med polisen.

I so:n läste vi både om de första däggdjuren (bl.a. om smilodon, den sabeltandade tigern) och om de första människorna på jorden (homo erectus och homo sapiens). Vi gjorde ungefär på samma sätt att eleverna först fick skriva ner sina egna tankar, sedan berätta för en-två andra och sedan samtala gemensamt i klassen.

Här gjorde eleverna textkopplingar på fler nivåer. Självklart blev det många text-till-själv-kopplingar, vilket givetvis är jättebra, då man kopplar till sin egen erfarenhet. Eleverna tänkte på däggdjur de själva har hemma eller har träffat. De tänkte på apor de sett på Kolmården osv.

Text-till-text- och text-till-världen-kopplingar gjordes också eftersom många har läst faktaböcker och sett på film både om när dinosaurierna dog ut och om olika däggdjur. Några gjorde även jämförelser med den bibliska skapelseberättelsen om Adam och Eva. Av berättelserna kunde jag uppmärksamma elevernas förkunskaper inom temat, som verkligen väcker intresse. Kul!

Det märktes att eleverna blev lite förbryllade då de fick göra kopplingar till sig själva. Trots att vi tränat på textkopplingar förut känns det säkert lite ovant att öppna sig och prata "på beställning". Övningar i att göra textkopplingar blir därför bra på flera sätt: eleverna tränas i att bli textrörliga (att röra sig framåt och bakåt i texten), att koppla till sin egen erfarenhet (vilket leder till en djupare förståelse) och att våga uttrycka sina egna tankar och åsikter.

Kunskaper och förmågor som behövs i alla ämnen är väl värda att kämpa och jobba vidare med och samtidigt är det väldigt givande att vara såväl elev som lärare.

Vi har också gått igenom vilka mål vi har med temat om forntiden, hur vi kommer att arbeta och vad som kommer att bedömas (läs nedan). Många textkopplingar gjordes även här förstås, då eleverna var snabba med att tänka tillbaka på våra tidigare klassresor. Tills vidare har jag sagt att jag hoppas vi kan åka på studiebesök till historiska museet, men först måste en ansökan till kunskapsbanken skickas in. Sedan är det bara att hålla tummarna!

LPP om Forntiden vt 2015

Mål:

Förklara och använda ord och historiska begrepp.

Granska och analysera olika källor och dess information.

Använda dig av olika strategier då du berättar, förutspår, ställer frågor, sammanfattar, läser, skriver och ritar.

Se skillnader och likheter mellan barn då och nu.

Samtala, diskutera och resonera med dina klasskamrater.

Uttrycka egna åsikter och redovisa för andra om det du lärt dig.

Under lektionerna kommer vi att:

• utgå från vad vi redan vet och vad vi önskar veta (VÖL-modell)
• göra en egen bok om forntiden
• arbeta med en tidslinje
• använda våra olika lässtrategier i arbetet
• förklara, resonera och samtala kring begrepp och samla dem på vår detektivtavla
• titta på filmer, bilder, bildspel
• läsa faktatexter från olika källor
• kritiskt granska information och resonera kring historiska källor
• samla nyckelord och återberätta faktatexterna
• skapa lerkrukor, handavtryck, hällristningar
• undersöka stenålderssäcken med gamla föremål
• jämföra likheter och skillnader mellan barn då och nu (Venn)
• genomföra grupparbete, studiebesök och järnåldersdag

Läraren kommer att bedöma:

Att du kan förklara och använda ord och historiska begrepp.

Att du kan granska och analysera olika källor och dess information.

Att du kan använda dig av olika strategier då du berättar, förutspår, ställer frågor, sammanfattar, läser, skriver och ritar.

Att du kan se skillnader och likheter mellan barn då och nu.

Att du kan samtala, diskutera och resonera med dina klasskamrater.

Att du kan uttrycka egna åsikter och redovisa för andra om det du lärt dig.

Kom ihåg vecka 5

Måndag: Idrott: Ta med pulka/stjärtlapp och hjälm.

Tisdag: Idrott-inne

Onsdag: Läsläxa kapitel 16 (OBS! Skrivuppgift i liten läxbok som alltid hör till.)
              Slöjd

Torsdag: Bild
               Bokbuss

Fredag: Musik
             Engelskaläxa
             Bad för östgruppen (tillbaka c:a kl 13.30)

Härlig snölek ute på skolgården.

Kom ihåg vecka 4

Måndag: idrott
               ma-läxa

Tisdag: idrott

Onsdag: läsläxa kapitel 15
              slöjd

Torsdag: stavningsläxa
               klassråd

Fredag: musik
             bad för östgruppen, läs mer här

Den begreppsliga förmågan i svenska och so

Härligt att vara igång igen! Det märks att barnen är utvilade, pigga och alerta efter jullovet och laddade för att insupa ny kunskap.

I veckan har vi haft som mål att öva på den begreppsliga förmågan i olika ämnen. I vår läroplan, Lgr11, står det om olika förmågor som eleven ska ges möjlighet att utveckla. Vi lärare ska fokusera mera på förmågorna när vi gör våra bedömningar.

Begreppslig förmåga handlar om att förstå innebörden av begrepp och ord och att använda begreppen och orden i olika eller nya sammanhang.

Bild hämtad från Ullis skolsida

Eleverna tycker att den begreppsliga förmågan påminner mycket om vår läsfixare detektiven. Alltid när vi läser läsläxan i smågrupper skriver en elev i varje grupp upp svåra ord på en mini-whiteboard. Efter läsningen reder eleverna ut ordens betydelse utifrån detektivens lilla kom-ihåg-tavla:

I veckans läxa i Nyckeln till skattens kapitel 15 dök bl.a. orden måfå, snöpligt, olösligt, vallar och kamouflera upp. Många gånger dyker samma ord upp flera veckor i rad och det är väl så det är. Eleverna uttrycker att de har vetat betydelsen, men glömt och behöver påminnas för att lära sig. När sedan ordet dyker upp i nya situationer blir förståelsen större.

I berättelseskrivandet har vi gått vidare till berättelsekartor. Vi gick först tillsammans igenom begreppen karaktärer, miljö, problem och lösning som oftast finns med i berättelser och testade att reda ut vår berättelse Haren och sköldpaddan ännu en gång.

HC Andersens Prinsessan på ärten är en tydlig saga, som jag visade bilder till samtidigt som jag läste. Fastän det är en bekant saga för många hade alla elever fullt fokus på händelseförloppet för att sedan i grupper kunna resonera sig fram till hur berättelsekartan kring sagan skulle bli.

Vi fortsatte nästa lektion med att träna på personbeskrivningar. Ett inspirerande exempel i vår Nyckeln till skatten-arbetsbok med en tankekarta om Pippi Långstrump där hennes utseende, egenskaper och annat speciellt skulle beskrivas var det rätt så enkelt för eleverna att arbeta på egen hand och hitta på nyckelord till sin egen valda sagofigur. När tankekartan var fylld med nyckelord skrevs det beskrivande texter om sagofigurerna för brinnkära livet (finlandssvenskt uttryck). Det var enkelt att skriva när planeringen, tankekartan, fanns som mall.

Min tanke är att får barnen tydliga exempel och stödstrukturer för sitt skrivande har de också väldigt lätt att ta nästa steg i sin utveckling. Eller som Pippi skulle ha sagt: "Det har jag aldrig provat, så det klarar jag helt säkert!"

I No:n har Annette repeterat livets utveckling med klassen och sedan har jag fortsatt i So:n med att prata om dinosaurier. Ett ämne som de flesta tycker är väldigt spännande! Innan vi såg film och läste text om dinosaurier gjorde vi ett VÖL-schema (vet, önskar veta, lärt oss) eftersom det alltid är intressant att få en inblick i vad eleverna redan kan och vilka frågor de har. I slutet fyllde vi i vad de lärt sig. Här är exempel från båda grupperna:

Glädjeskutt fick jag göra när vi samtalade om vad vi lärt oss och en elev säger, att dinosaurierna kanske kunde kamouflera sig genom att ha samma färg som växterna om de var växtätare till exempel. Det roliga var att vi uppmärksammat ordet kamouflera i vår läsläxa och eleven använde ordet i en ny situation. Den begreppsliga förmågan finns i mycket av det vi redan gör i klass tre. Det gäller bara att få syn på den!

Eleverna har fått önska en dinosaurie att arbeta med och börjat läsa, skriva faktatext utifrån nyckelord och rita bild till. Vi kommer att fortsätta med det arbetet i nästa vecka och samla alla arbeten vi gör i en Forntidsbok, som eleverna själva håller på att skapa.

Det kommer bli en spännande vårtermin där vi kommer uppmärksamma flera förmågor under arbetets gång. 

Trevlig helg!

Matematik

Jeopardy
Vi har repeterat många ma-begrepp. Det har vi bl.a. gjort genom att spela Jeopardy. Eleverna har utgått från ett bestämt tal t.ex. 12. Och utifrån de skulle de följa uppdrag som addera tre tal. då gällde det att lägga ihop tre tal där summan är lika med 12. Vad är 4+4+4?Andra uppdrag till talet var: multiplicera två tal, subtrahera ett tal från 100, addera två tal och subtrahera ett tal, multiplicera 3 tal. Det sistnämnda var det svåraste uppdraget, det krävde diskussioner och gott samarbete.

Vi har också gått igenom ännu en strategi för att räkna subtraktion. Vi har övat på att addera tal till de båda termerna och på så vis kunnat räkna med jämna tiotal istället. Det viktiga var att addera samma tal till båda termerna. Som alltid när en ny strategi presenteras så tycker några att den underlättar men för andra blir det bara krångligt att tänka på annat sätt än man är van vid. Jag presenterar strategierna och vi övar på att använda dem, sedan får eleverna välja den strategi som de tycker är enklast att använda.

Ma-läxan med att öva och kunna använda ma-begrepp är tills på måndag.

Dags för simundervisning igen!

På fredag åker vi till Oxelösunds badhus igen. Denna omgång är det Östgruppens tur. Alla i östgruppen ska ha med badkläder och handduk. Vill man ta med ett litet mellanmål att äta i bussen på väg tillbaka till skolan så är det frukt som gäller. Bussbolaget vill inte ha något som smulor på säten och golv. Den som vill får ta med eget hänglås, då kan man använda skåpen att hänga in kläder i. I annat fall får man hänga på krokar och ev. värdesaker kan vi vuxna låsa in i våra skåp.

OBS! Vi är tillbaka på skolan ca kl. 13.30.

Vecka 3

Måndag: Idrott

Tisdag: Dansa ut julen
             Idrott

Onsdag: Läsläxa kap 14
              Slöjd

Torsdag: Bild

Fredag: Engelskaläxa
             Musik

Tänk på att det är bra att ha inneskor eller extra strumpor med sig. Det blir blött på golvet i kapprummet.

Nystart!

God fortsättning på er allihop!

Vi inledde vårterminen 2015 med att fundera tillsammans om vi använt oss av några kunskaper under jullovet på samma sätt som vi pratade om vårt lärorika sommarlov i början av höstterminen. Det visade sig att väldigt många idrottat på olika sätt, t.ex. åkt skridskor, spelat bandy eller promenerat. Lite snö föll över lovet så vi fick uppleva naturen om vintern (no/so). Barnen har berättat, ritat och skrivit om alla roliga figurer de har byggt i snön och djur de har fått syn på. Teknik har de också haft när de byggt lego, bild när de ritat, musik när de spelat, sjungit och dansat, matematik när de bakat, pysslat och gjort mönster och förstås när de räknat sina julklappar och shoppat på mellandagsrean. Listan på vilka kunskaper de använt och övat under jullovet blev väldigt lång. Glädjande nog var det många som berättade att de läst mycket under jullovet, ja så spännande böcker att de knappt kunnat sluta läsa. Det tipsades om många bra böcker. Kul!

Så varför vänta? Lika bra att köra igång med våra allra käraste lässtrategier på en gång!

Under hösten har vi övat i mindre grupper med 4-6 st elever att gå igenom ny läxa och eleverna har då genom samtal i grupperna fått använda sig av lässtrategierna för att träna sin läsförståelse, att komma in i texten och få en djupare förståelse för den. När vi nu har fått en ny klasskamrat passade det jättebra att vi i stor grupp gemensamt visade hur vi gör när vi arbetar med läsfixarna. Samtidigt fick eleverna en bra repetition och uppfräschning av kunskaperna.

Dagens övning var alltså att elevgruppen fick guida och berätta hur det går till när vi arbetar med ett kapitel ur Nyckeln till skatten. Kapitel 14 heter "Jag tänker sluta!".

Eleverna berättar:

- Spågumman hjälper oss att förutspå texten. Vi tittar på titel och bilder och gissar vad texten kommer att handla om.
Det visade sig att eleverna kunde förutspå väldigt mycket utifrån informationen och förförståelsen de fick från bilderna i kapitel 14.

- Detektiven finns med under tiden vi läser och hjälper oss att upptäcka svåra ord.
När eleverna övar i sina läsgrupper turas de om att läsa. Denna gång läste jag och hela storgruppen lyssnade noggrant och frågade om ord som var kluriga och svåra att förstå, t.ex. sorl, undvek, stavmixer, uppehälle, tårkanaler och plastfolie. Vi läste om meningarna där orden fanns med och tänkte efter en gång till. Eleverna kunde gemensamt och delvis med min hjälp resonera sig fram till ordens betydelse.

- Frågeapan ställer frågor på texten.
Oftast brukar eleverna själva formulera och ställa egna frågor på olika nivåer på texten. För omväxlings skull var det jag som ställde frågor till eleverna. (Frågorna är hämtade från ABC-klubbens lärarhandledning.)
Hur beskriver författaren hur Bea känner sig? Hur visar Bea med kroppen hur hon känner sig?
Bea tyckte det var skönt att varva ner en stund efter skolan. Hur gör ni när ni vill koppla av efter skolan?
Hur gjorde Bea när hon inte ville prata mer med sin mamma längre? Var det ett bra sätt att bara rusa iväg? Har ni gjort samma sak?
Eleverna ville göra många textkopplingar till sig själva och berätta om både bra och mindre bra upplevelser. Ja, alla har vi väl någon gång sprungit ifrån våra föräldrar och inte velat prata ut om det som hänt.

- Cowboyen sammanfattar och berättar det viktigaste i texten.
Det jag upptäckt i elevernas små läxböcker är att när de kort ska sammanfatta ett kapitel så använder de sig av väldigt olika strategier för att göra det. En del väljer att skriva tre ord, andra skriver så många meningar så de knappt får plats. Det är väldigt få rader att skriva på i läxboken och då är det extra fokus på att få med det viktigaste av handlingen ur texten, gärna något från början, mitten och slutet, som bildar en röd tråd.

Eleverna fick ge förslag på meningar, vi resonerade, suddade, lade till och tog bort. Till slut hade vi enats om tre korta meningar, som såg ut ungefär så här i båda grupperna: "Bea gör en smoothie. Mamma visar en inbjudan om en cup i Stockholm. Bea vill sluta med fotboll."

Det blev väldigt korta och avhuggna meningar, som självklart inte gör författaren Mats Wänblads brokiga språk och innehållsrika texter rättvisa på något sätt, men nu har vi åtminstone en slags mall för hur eleverna ska skriva i sina små läxböcker i fortsättningen.

Det som blev en extra trevlig upptäckt för mig är att många av de tysta och blyga eleverna utvecklats och nu vågar öppna sig och är mycket mer aktiva i textsamtalen. Det har hänt massor sedan vi började med vårt lässtrategiarbete i början av åk 2 och framstegen har glädjande nog också visat sig i läsförståelsetest vi har gjort i åk 3.

Tacksam för att vi har så fantastiska ABC-klubben-läseböcker att arbeta med där vi lätt kan komma in i de här textsamtalen som öppnar upp och knyter samman gruppen.

Klass 3 är på god väg mot målen och kunskapskraven som står i vår läroplan, Lgr11, för åk 3, men självklart krävs det att vi kämpar och fortsätter ta vara på tiden och tränar flitigt både i skolan och hemma. 

Klicka på bilden för att förstora den.

Så här har mitt veckoupplägg i svenska för klass 3 sett ut under höstterminen och vi fortsätter ungefär i samma stil under vårterminen. På måndagar kommer vi att ha mer fokus på berättelseskrivande under en period framöver för att bli riktigt säkra på att skriva texter med tydlig handling.

Ha en trevlig helg!