Simundervisningen den 13/2

Nästa gång den 13/2 ska alla förutom badkläder även ha med sig kläder för klädsim. Simlärarna tipsade om långärmad tröja, som inte är alltför tjock och joggingbyxor/tights/leggings. Det är viktigt att det är långärmat och långbyxor. De ska förutom klädsim undervisas i isvett.

Procedurförmågan i so

I veckan har vi haft som mål att öva på procedurförmågan framför allt i so. I vår läroplan, Lgr11, står det om olika förmågor som eleven ska ges möjlighet att utveckla. Vi lärare ska fokusera mera på förmågorna när vi gör våra bedömningar.

Bild från Ullis skolsida

Procedurförmågan handlar om att kunna söka, samla och sortera information, att veta skillnaden mellan fakta och åsikt och även att kunna avgöra källors trovärdighet.

Under so-lektionen pratade vi om vad historiska källor kan vara. Jag frågade eleverna om de vet något som de gjorde när de var små och hur de vet det. Berättelserna handlade mycket om att de ramlat nerför trappor, sagt roliga saker och busat mycket. Hur kunde de veta alla de här sakerna? Jo, mamma eller pappa hade berättat, de hade tittat på foton eller läst i en bok som handlade om dem. Vi kom fram till att böcker och foton är viktiga historiska källor.

Vi tittade på en film som bland annat visade historiska museets utställning med olika stenar, yxor och smycken från forntiden. Vi fick även en titt på hur många miljoner föremål de har som inte får plats att visas upp. Vi funderade, pratade och skrev mycket kring vilka föremål som är historiska källor och som skulle kunna bli historiska föremål från vår tid i framtiden.

En bild av Nyköping från 1660-talet avslutade vi med att titta på. Det fanns faktiskt några kyrkor som vi kunde lista ut vilka de var. Många frågor kom om Nyköpingshus och när det brann... men vi har några år kvar att avverka innan vi kommer till den tiden.

Hittills har vi pratat om däggdjur och för-människan, t.ex. för-människan Lucy som hittades i Etiopien och levde för fyra miljoner år sedan. I veckan ska förflytta oss närmare vår tid och prata om istiden.

Kom ihåg vecka 6

Måndag: Idrott
               Matteläxa

Tisdag: Idrott

Onsdag: Slöjd
              Stavningsläxa (för Sörgruppen)

Torsdag: Stavningsläxa (för Norrgruppen)
               Kort skoldag, slut: kl 12.10

Fredag: Musik
             Bad för östgruppen (tillbaka ca kl 13.30)

Ingen läsläxa i Nyckeln till skatten denna vecka (Marika borta på onsdag),
men lästräna gärna i andra kapitelböcker.

Matematik

Att lista ut vilket tal någon annan tänker på genom att ställa frågor som kan besvaras med ett ja eller nej och samtidigt få fram så mycket information som möjligt har vi bl.a. ägnat oss åt under början av veckan. De som har tänkt på ett tal har fått vara agenter och de övriga som ställt frågor har varit detektiver. Det var lika populärt att vara agenter som att få vara detektiver och förhoppningsvis då vara den/de som kom fram till vilket tal som det tänktes på. De samarbetade i par. Så småningom kom de underfund med vilka frågor som var smarta att ställa, och hur viktigt de var att lyssna på andras frågor så att man inte ställde samma fråga igen.
Prova gärna hemma, eleverna kan förklara hur man gör.

Vi har också arbetat vidare med de fyra räknesätten. Nu har fokus varit på att räkna med 10-tal. Många föredrar att tänka i tior och således ser de svaret i kronor även om det inte efterfrågas i uppgiften.
Ma-läxan som är tills på måndag är att öva vidare på det vi har arbetat med i skolan. Vi har övat mycket på att räkna subtraktion med hjälp av olika strategier. Vi har gått igenom och också diskuterat när det är bra att använda en viss strategi och när en annan kanske passar bättre. Det blir spännande diskussioner och vi har ofta flera olika differenser till svar som vi tittar på tillsammans.
Just vid sådana uppgifter där tiotal och ental inte räcker till för att kunna räkna talsorterna för sig går åsikterna isär huruvida en viss strategi är bättre än en annan. Vi har övat på strategin att ta bort lika vid skillnad  för att få tiotal och ental att räcka till. T.ex. 600-179=___ om man då minskar båda termerna med 1 så får man istället 599-178=___, då kan eleverna kan räkna talsorterna för sig och de räcker till: 500-100, 90-70, 9-8.
De som ville fick ta med sig en lapp hem där de olika strategierna finns med som exempel. De flesta trodde att det skulle gå bra utan lappen, men jag har lappar kvar om någon ångrar sig.
Lite klungar har vi också hunnit med.

Studiedag 23 april

Torsdagen den 23 april är skolan stängd för studiedag. Fritids är öppet som vanligt.

Luskamningshelg 31 jan - 1 feb

Alla kan drabbas av huvudlöss. Vanligast sker snabb löss-spridning vid höstterminsstarten. För att så få som möjligt ska drabbas så uppmanar vi alla föräldrar att kontrollera sina barns hår, även om inte ditt barn drabbats. Man kan ha löss utan att det kliar. Ju fler vi är som kammar desto större chans att vi slipper problem med löss under detta läsår.

Huvudlöss är små, 2-3 mm långa och är grågula till färgen. De lever enbart på huvudhåret och i hårbotten, även i rent hår. De håller sig fast i hårstråna med gripklor. De gulvita äggen, gnetterna, är 1 mm långa och sitter fastklibbade vid hårstråna nära hårbotten. De kläckta äggen, som sitter längre ut på hårstrået, är lättare att se. Förekommer vanligast hos barn. De sprids genom ”huvud till huvud”- kontakt, kan inte flyga eller hoppa. Symtom är klåda (dock inte alltid), infektion i rivsår eller att det syns lusavföring på kudden eller på kragen (ser ut som svart pulver).

Hur ser jag om mitt barn har fått löss?

• Köp en luskam på apoteket (bifogas ibland med produkt, se nedan)
• Blöt håret, ta i balsam (fuktigt – inte vått! - hår gör att eventuella löss lättare fastnar på kammen). Red ut håret först med vanlig kam.
• Kamma nu det fuktiga håret NOGA med luskammen, från hårbotten ut mot hårtopparna. Luta huvudet över ett vitt papper eller en spegel. Med hjälp av ett förstoringsglas ser du om det finns löss. 

·   Hittar du löss, behandla med medicinsk-teknisk produkt i första hand. Dessa är silikon-eller växtoljebaserade produkter. Finns att köpa receptfritt på apoteket eller hälsokostaffärer, ex Hedrin, Linicin, NYDA, Paranix m fl. Följ noga anvisningarna i förpackningen! 

·   Hittar du INTE löss, och det förekommer i skolan: kamma igenom håret enligt beskrivningen ovan, helst varje dag, i 14 dagar.

Om ditt barn har löss, är det viktigt att HELA familjen kontrolleras med

 ”kamningstekniken” ovan.

·  Om korrekt behandling skett och lössen kommer tillbaka, kontakta skolsköterskan för vidare behandling.

·  Informera ALLTID ditt barns lärare/fritids när du upptäcker löss.

Barnen bör vara hemma från skolan så länge det finns levande löss, när kamningen är negativ kan de gå till skolan.

BEHANDLA ENDAST OM DET FINNS LÖSS!!! Att behandla för säkerhets skull hjälper inte och ökar risken för resistenta stammar.

Hälsningar

Skolsköterska Helene Regner Alberg helene.regner.alberg@nykoping.se

Tel: 0155 45 79 43 eller 073 412 15 67

Så här luskammar du

Ta en vanlig kam eller borste för att få bort alla tovor ur håret. Fukta sen håret lätt och börja kamma med luskammen. Eventuellt kan du ha i lite spraybalsam för att luskammen ska glida lättare genom håret. För att se de löss och ägg som faller ner bättre, kan du kamma över ett vitt papper eller en spegel. Du kan också använda ett förstoringsglas.

1. Börja med att kamma håret på hjässan. Gör en lodrät bena och dela in håret i sektioner.
2. Kamma igenom sektionerna en efter en och kontrollera vad kammen för med sig. Du kan "knacka" av löss och ägg mot en spegel eller skölja av kammen under rinnande vatten för att få bort lössen innan du fortsätter med nästa sektion. Håll de renkammade sektionerna åtskilda från sektioner som inte blivit kammade ännu.

3. Var extra uppmärksam när du kammar vid hårfästet eller i nacken eftersom lössen trivs särskilt bra där det är extra varmt och fuktigt och gärna lägger sina ägg där. http://www.lusfri.nu/kamning-viktigast

Textkopplingar

I veckan som gått har vi tränat på att göra textkopplingar i både svenska och so. Precis som när vi får inre bilder i huvudet när vi läser, kan en berättelse få oss att tänka på olika saker.

Enklast är att göra Text-till-själv-kopplingar, när den egna bakgrundskunskapen aktiveras och texten får läsaren att tänka på sig själv och sina egna upplevelser. Text-till-text-kopplingar handlar om när vi tänker på likheter och skillnader från någon annan text vi läst eller hört. Text-till-världen-kopplingar är när vi kopplar till något liknande som sker runt omkring oss i verkliga livet eller till världen utanför.

Efter genomgång av ny läsläxa i Nyckeln till skatten (kapitel 16) fick eleverna träna på att göra textkopplingar i sina läsgrupper. De fick till att börja med skriva ner sina egna tankar i sitt lässtrategihäfte. När alla fått en egen skrivstund för eftertanke fick de berätta för sina kamrater i läsgruppen vad de skrivit. Många tänkte på när de själva någon gång blivit inlåsta på toaletten, när de spelat hög musik, sett polisbilar med blåljus och sirener eller till och med själva fått prata med polisen.

I so:n läste vi både om de första däggdjuren (bl.a. om smilodon, den sabeltandade tigern) och om de första människorna på jorden (homo erectus och homo sapiens). Vi gjorde ungefär på samma sätt att eleverna först fick skriva ner sina egna tankar, sedan berätta för en-två andra och sedan samtala gemensamt i klassen.

Här gjorde eleverna textkopplingar på fler nivåer. Självklart blev det många text-till-själv-kopplingar, vilket givetvis är jättebra, då man kopplar till sin egen erfarenhet. Eleverna tänkte på däggdjur de själva har hemma eller har träffat. De tänkte på apor de sett på Kolmården osv.

Text-till-text- och text-till-världen-kopplingar gjordes också eftersom många har läst faktaböcker och sett på film både om när dinosaurierna dog ut och om olika däggdjur. Några gjorde även jämförelser med den bibliska skapelseberättelsen om Adam och Eva. Av berättelserna kunde jag uppmärksamma elevernas förkunskaper inom temat, som verkligen väcker intresse. Kul!

Det märktes att eleverna blev lite förbryllade då de fick göra kopplingar till sig själva. Trots att vi tränat på textkopplingar förut känns det säkert lite ovant att öppna sig och prata "på beställning". Övningar i att göra textkopplingar blir därför bra på flera sätt: eleverna tränas i att bli textrörliga (att röra sig framåt och bakåt i texten), att koppla till sin egen erfarenhet (vilket leder till en djupare förståelse) och att våga uttrycka sina egna tankar och åsikter.

Kunskaper och förmågor som behövs i alla ämnen är väl värda att kämpa och jobba vidare med och samtidigt är det väldigt givande att vara såväl elev som lärare.

Vi har också gått igenom vilka mål vi har med temat om forntiden, hur vi kommer att arbeta och vad som kommer att bedömas (läs nedan). Många textkopplingar gjordes även här förstås, då eleverna var snabba med att tänka tillbaka på våra tidigare klassresor. Tills vidare har jag sagt att jag hoppas vi kan åka på studiebesök till historiska museet, men först måste en ansökan till kunskapsbanken skickas in. Sedan är det bara att hålla tummarna!

LPP om Forntiden vt 2015

Mål:

Förklara och använda ord och historiska begrepp.

Granska och analysera olika källor och dess information.

Använda dig av olika strategier då du berättar, förutspår, ställer frågor, sammanfattar, läser, skriver och ritar.

Se skillnader och likheter mellan barn då och nu.

Samtala, diskutera och resonera med dina klasskamrater.

Uttrycka egna åsikter och redovisa för andra om det du lärt dig.

Under lektionerna kommer vi att:

• utgå från vad vi redan vet och vad vi önskar veta (VÖL-modell)
• göra en egen bok om forntiden
• arbeta med en tidslinje
• använda våra olika lässtrategier i arbetet
• förklara, resonera och samtala kring begrepp och samla dem på vår detektivtavla
• titta på filmer, bilder, bildspel
• läsa faktatexter från olika källor
• kritiskt granska information och resonera kring historiska källor
• samla nyckelord och återberätta faktatexterna
• skapa lerkrukor, handavtryck, hällristningar
• undersöka stenålderssäcken med gamla föremål
• jämföra likheter och skillnader mellan barn då och nu (Venn)
• genomföra grupparbete, studiebesök och järnåldersdag

Läraren kommer att bedöma:

Att du kan förklara och använda ord och historiska begrepp.

Att du kan granska och analysera olika källor och dess information.

Att du kan använda dig av olika strategier då du berättar, förutspår, ställer frågor, sammanfattar, läser, skriver och ritar.

Att du kan se skillnader och likheter mellan barn då och nu.

Att du kan samtala, diskutera och resonera med dina klasskamrater.

Att du kan uttrycka egna åsikter och redovisa för andra om det du lärt dig.