fredag 14 november 2014

Frågenivåer i svenska

I lärarhandledningen Diamantjakten, åk 2, beskriver Barbro Westlund läsförståelsen som ett världshav, för att förklara hur stort och hur mycket det finns att lära sig inom läsförståelse. Det är viktigt att som lärare tänka efter och ställa olika typer av frågor, men även eleverna ska få träna sig i att ställa frågor.

Det finns olika nivåer av textfrågor. Vissa kan man hitta svaret till direkt i texten. De kallar vi "På ytan"-frågor.

Andra frågor kräver mer eftertanke. Man behöver aktivera sin egen bakgrundskunskap, söka ledtrådar på olika ställen i texten, eftersom svaret inte finns att hitta direkt i texten. Läsaren gör inferenser. För att utmana oss i tänkandet och dra egna slutsatser behöver vi träna på "Under ytan"-frågor.

När vi kommer ända ner till djupet av havsbotten hittar vi livsfrågor och upptäcker skatten, oss själva. Vi använder oss av vår tidigare kunskap och erfarenhet för att besvara frågan och det finns lika många svar som elever i klassrummet. "På djupet"-frågor väcker ofta tankar där vi kopplar texten till oss själva, till andra texter eller omvärlden.

I måndags tittade vi på En läsande klass interaktiva tavla som tar upp de olika frågenivåerna, men använder lite andra uttryck: "På raderna, mellan raderna och bortom raderna".

Visningsbild med de olika nvåerna

Eleverna fick själva testa att ställa frågor på de olika nivåerna och sedan klickade vi oss vidare till webbplatsens frågeförslag. 

Texten handlade om två harar som satt på ett fält och åt. En flicka och hennes hund gick förbi och sedan var hararna borta.

En mycket kort text, men som väckte många frågor hos eleverna!

När man kommer till "På djupet" eller "Bortom raderna"-frågorna, så har jag hört att man som lärare ska vara noggrann och hela tiden koppla till texten så man inte hamnar för långt från textens innehåll. Det är så lätt att prata vidare om det som kompisen pratat om och plötsligt är samtalsämnet långt ifrån textens kärna.

När vi slutligen läste förslagen till "På djupet": "Skulle du vilja ha en hund?" och "Vad tycker du om harar?" var det nog sist och slutligen eleverna som fick hålla styr på fröken istället! 

Jag gjorde nämligen en text-till-världen-koppling och kom att tänka på SN:s artiklar om harar som hoppat på kvinnor. Vi var helt enkelt tvungna att ta oss en titt på dem:

Kvinnan som fick en hare i ansiktet

Kvinna blev påhoppad av hare

Spännande artiklar som fångade mångas intresse. Här gick mina tankar igång kring vidare genrearbete, att vi t.ex. ska jämföra artiklar med fabler, där harar finns med.

I Nyckeln till skattens arbetsbok har vi precis läst en fabel, som handlade om en hund som hade ett köttstycke. Vi tränade oss sedan att besvara frågor på de olika nivåerna och funderade bland annat på fabelns sensmoral, alltså vad berättelsen ville lära oss. Sådana frågor utmanar verkligen. 


Till onsdagens läsläxa i kapitel 9 fick eleverna parvis hitta på fem frågor. Vi pratade om vilka frågeord som är vanliga och hur man formulerar frågor. Tillsammans resonerade vi sedan kring till vilka nivåer frågorna passade. Klurigt, lurigt, men roligt, roligt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar